i Thildas huvud

– Sorry, I didn’t mean to… Can I talk to Louis one by one? Sa Harry och försökte le mot mig.
– Yeah sure… sa jag lite små surt och gav Louis en puss innan jag lämnade sovrummet och gick och satte mig I deras vardagsrum. Jag satte på TV:n och möttes av nyheterna. Jag kunde knappt tro det…
” One Direction member Niall Horan has been serious injured… ” läste nyhetsprataren upp.
– LOOOOUIS!! Skrek jag och kände hur tårarna började rinna…

Ur Nathalies perspektiv
2014-01-01

Jag vaknade upp av att jag hörde hur TV;n lät från vardagsrummet och sträckte mig efter mobilen; 12:22 var klockan. Harry måste ha vaknat redan, tänkte jag och drog mig upp ur sängen, eller så kanske han rentav gått. Jag suckade och tog mig en snabb titt i spegeln och konstaterade att mitt hår såg ut som ett fågelbo och mitt smink var överallt. Jag tog upp en borste och började försöka reda ut oredan som brukade vara mitt hår och tänkte med ångest tillbaka på nyårsnatten som precis passerat. Jag hade varit alldeles för berusad igår, det visste jag redan och det hade gjort mitt begär efter Harry ännu värre. Jag visste att så fort jag fått höra om touren borde jag tagit upp det med honom, jag borde ha tagit avstånd men istället hade jag gjort tvärtom. När han tagit med mig till sängen hade jag bara viljat vara nära honom, jag struntade i att mitt omdöme skrek NEJ NEJ NEJ. Så fort han rörde i mig var det som att min kropp fick ett eget liv, och jag struntade i vad som var rätt.

Jag insåg att mitt hår var ett hopplöst fall tills jag duschat så jag drog på mig mina mjukisbrallor och gick ut till Harry som jag hoppades var i vardagsrummet. Varför jag var så osäker på om han var kvar eller inte, berodde också på vad som hänt under natten.. Varje kyss hade blivit intensivare, vi båda hade varit berusade och inte tänkt oss för, men jag hade kommit på mig själv och dragit mig undan, utan att ens förklara för Harry. Mitt i allt hade jag känt hur klumpen i halsen växte och äntligen lyssnat på mitt huvud. Harry, som desperat försökt få mig att möta hans blick och frågat mig vad som var fel, hade inte fått något svar. Allt svängde och det kändes som jag skulle börja gråta, jag förstod inte alls vad som hände med mig.

"I think we should sleep, Harry."

Jag slog mig i pannan och kände hur ångesten kom krypande när jag tänkte på hur jag skött det. Jag hade intalat mig själv att det var bättre att jag tar upp touren och vad som skulle hända med 'oss', om det nu ens fanns något oss, när vi båda var nyktra. Men nu skulle allting förmodlingen bli ännu pinsammare. Från att ha legat kloss mot honom och inte fått nog av hans närhet, hade allt vänt och det slutade med att jag vände ryggen åt honom. Jag kunde inte hjälpa det, jag hade blivit så arg på honom. Varför sa han ingenting!?

- Harry? ropade jag försiktigt och gick ut ur sovrummet.
- In here, svarade han och jag kände hur hjärtat börja slå fortare. Jag var nervös. Jag kom in i vardagsrummet och såg att han satt i soffan och fifflade med sin telefon. Han tittade inte ens upp.
- Hey, började jag. Have you been awake long?
-A while, svarade han. Han tittade fortfarande inte på mig. Jag gick och satte mig brevid han i soffan och tog en kudde och satte den i mitt knä, och lutade huvudet mot den och tittade på han.
- Harry, about last night, började jag och jag såg hur han slutade fingra på telefonen. Det gav mig en liten push så jag fortsatte; I need to explain, I shouldn't have shut you out like that.
- Did I do something? Did I push it too far? I thought.. I mean, I know we haven't known each other that long and it was probably good that you stopped it but I wish you could have talked to me, sa han men han tittade fortfarande inte på mig, vilket började göra mig irriterad.
- I'm sorry, I was stupid. But.. when were you going to tell me about the tour? Were you really going to let things go that far last night, without even telling me that you're leaving in two days?

Harry lyfte äntligen huvudet och mötte min blick, han öppnade munnen för att säga något men vi båda hoppade till i soffan när vi hörde ytterdörren öppnas och smällas igen och såg Thilda storma in förbi oss. Det tog inte länge för mig att förstå vad som gjort Thilda så upprörd, hon och Louis hade förmodligen haft samma disskution som jag och Harry precis varf påväg att ha. Jag tittade på Harry och såg att han också förstod men jag sa ingenting utan reste mig bara upp och lämnade Harry sittandes i soffan.

Jag knackade på Thildas dörr och gick in och satte mig brevid henne på sängen.

– Visste du att killarna ska ut på turné? OM TVÅ DAGAR? skrek hon.
– Ja… Jag hörde Liam och Harry prata om det på festen igår… svarade jag
– Men det är ju sjukt! Det var ju dem som började flirta med oss! Det var inte vårt fel! fortsatte Thilda skrika.
– Nej jag vet, det var jävligt dumt gjort av dem. Jag känner precis likadant som du just nu… Jag visste precis hur Thilda kände. Jag visste inte vem jag var mer irriterad på, mig själv för att jag inlett något med englands hjärtekrossare eller Harry som inlett något med mig utan att säga att han åker iväg i tre månader. Jag skakade på huvudet och kände ilskan växa..

Var inte bara hos mig ilskan växte, Thilda slängde en kudde på dörren och svor vilket förmodligen fått Harry att bli nervös för vi hörde han ropa utifrån vardagsrummet om allt var okej.

– Just don’t come in! ropade jag tillbaka till honom. Jag blev plötsligt nyfiken och undrade vad Louis sagt åt Thilda, om hon ens gett han en chans vill säga.. När Thilda blir arg eller får nyheter som är oväntade så stänger hon av, så försiktigt frågade jag;

– Men Thilda, kan du inte ens försöka prata med Louis om det? Gav du honom ens en chans eller sprang du direkt in hit kanske? sa jag och la handen på hennes axel. Jag såg direkt på hennes ansiktsuttryck att jag träffat en öm punkt. Det var precis det hon gjort.
– Du känner mig allt för väl… Jag gav honom inte ens en chans… mumlade Thilda till svar.
– Men snälla gå och prata med honom då Thilda! Jag tänkte ta ett snack med Harry nu men då vill jag helst inte att du hör på om det är okej? Det skulle bli nog pinsamt som det redan var..

Thilda reste sig upp och gav mig en kram, och gick sen ut ur rummet. Jag visste att hon förstod mig. Happ, då var det dags för nästan samtal.. Jag gick ut till Harry som satt och låtsades se TV, när jag kom in i rummet tittade han på mig och frågade:

- Is everything alright?
- No, she's pissed off with Louis because he didn't tell her about the tour.
- Nathalie, började Harry och tog min arm och försökte dra mig mot soffan.
- NO. Harry I need to say this first, don't think that I'm not proud or happy for you guys that you are going on a tour in Europe, I mean that's huge but I don't get it! Why didn't you tell me?! WHEN were you going to tell me? The same day as you guys were leaving? I thought this were the beginning of something, but maybe I'm just one of your thousands and thousands of girls? Was that what last night was all about, were you planning on just sleeping with me and then get on with it!? För varje ord jag yttrade kände jag hur de började koka i mig.
- What?! Is that what you think of me? Why are you even with me if that’s what you believe?! Harry lät förbannad och jag var precis lika arg. Jag visste inte vad jag skulle tro längre, jag var sårad och jag kände mig så dum. Dum för att jag inte alls kunde tänka klart när Harry var i närheten.
- I don’t know! skrek jag frustrerat tillbaka, men det var en fet lögn. Jag visste precis varför jag var med honom. Harry stannade upp och jag såg att jag sårat honom. Det högg till i magen, varför gjorde jag så här?
- You don’t know? Well I guess that settles everything then. It’s no use for me to explain anything to you then because I can see that you’ve already made up your mind about me. Han ställde sig upp från soffan och ställde sig sen framför mig och tittade mig vad som kändes en evighet i ögonen och sa;
- I have never met someone like you Nathalie. I know people write a lot of shit about me but I never thought you would be one of the people who actually believed it. I guess I was wrong.

Harry lämnade rummet och jag hörde hur ytterdörren smälldes igen. Jag visste att jag gått för långt, min stolthet och rädslan att bli sårad hade tagit över. Istället hade jag sårat honom, och jag kände mig som världens idiot.

– Eey, you sneaky snake! Tell me about the tour now, och satte mig upp.
– If you insist, sa Louis och böjde sig fram och kysste mig igen.
– Did you think I would just leave you here without me for 3 months? No way, I have a plan… fortsatte Louis och kysste mig återigen…

_____________________________________________________________________

Ur Thildas perspektiv
– Well tomorrow I’ll be taking you on a date and hopefully you will remember me thanks to that… började Louis och log lite fånigt och jag började skratta.
– I’m not sure about that lou… I might forget you, you know!
– Therefore, this date is gonna be really special. And then you might be fine without me for 2-3 weeks while we’re in Spain, Portugal and Italy. And then it’s time for France. We’re staying in France a bit longer and have more free time there so me and Hazza will buy you flight tickets and so on and you’ll come visit us there for a week… sound great so far huh? Sa Louis och log.
– Wow Louis, it sound amazaayn!! Sa jag och log ännu mer.
– Woop woop! And then after France you two are going home while we’re in Greece, Poland, Holland and Germany for 3-4 weeks. And then we’re going to… guess what! sa Louis och gav mig världens leende.
– Don’t know… svarade jag.
– Duuuuh, SWEDEN!! Sa Louis och klappade händerna.
– Wehooo! And you’ll get us there too? Sa jag och blev ännu gladare.
– Of course! We’ll be in Sweden for a week as well. Two concerts in Stockholm, One in Gothenburg and One in Malmo because Sweden has a special place in our hearts you see. We recorded our first CD over there and we know loads of great people in Sweden.
– Sounds perfect! And then I can visit my friends and so on. I really miss them… sa jag.
– Absolutely! That was part of my plan. And if you want you can stay in Sweden while we’re in Norway, Denmark and Finland. And after that we’re going back home to UK and having the big final show in London.
– Wow Lou, you have really thought of this! I am so happy! Sa jag och kramade om honom.
– Well I really don’t wanna loose you so I had to do something, sa Louis och pussade mig på kinden.
– Aaw! But have you talked to Hazza about this? And do you think Nathalie wants to come with?
– Yeah I have and he said he would talk to her today so I hope he does. And I don’t know about Nathalie, I think you know her better, sa Louis.
– Oh you’re right, smart ass! I hope Nathalie don’t get as angry as I was. Nathalie can be a real bitch, don’t get me wrong though. She’s really determined and easily overreacts. So she might get very very angry with Hazza. But if, I’ll try to talk to her and make her change her mind.
– Sounds perfect! This is gonna be great! Sa Louis och log mot mig med sitt fina leende.

– Sooo… What do you wanna do now? Can’t we go out and do something? frågade jag.
– Not go out please… I wanna be alone with you and there are always so much fans outside that we’ll barly have some time alone.
– Oooh, I forgot that you’re famous. You don’t act like one so I always forget.
– Eeey, celebs have feelings too you know, sa Louis och höjde ögonbrynen.
– I don’t mean… aah you get it! Sa jag och slog till han på armen lite lätt.
– Yeah I understand, sa Louis och log.
– So maybe a movie then? Frågade jag.
– Sounds great! What sort of movies do you like?
– Well… good movies… svarade jag.
– Are you kidding me? Okey then… Close your eyes and I will pick a movie. Jag blundade och hörde hur Louis reste på sig och hämtade en film.
– Is this movie okay? You can open your eyes now, sa Louis och höll upp en film framför ögonen på mig.
– Louis are you freaking kidding me? I love this movie, sa jag och började skratta. Där satt han och höll upp ”Mean Girls”.
– I love it too!! Me and Hazza watch it at least twice a week. It’s so funny and we know all the lines by heart.
– Well, that’s weird… sa jag och vi båda började skratta. Och tro det eller ej men han ljög inte. Under nästan hela filmen satt han och fyllde i alla repliker och jag höll på att dö av skratt. Och helt plöstligt knackade det på dörren. Louis hoppade upp ur sängen och sprang iväg. Några sekunder kommer Zayn och Liam in i rummet.
– You gotta be kidding me? Not that movie again… sa Liam och skrattade.
– Thilda, stop watching this crap! Come see some real shit with us instead, sa Zayn och började hoppa runt i sängen.
– SHE’S MINE! Skrek Louis och hoppade på Zayn och de började brottas i sängen. Jag skyndade mig upp och ställde mig bredvid Liam där vi bara stod och skrattade.
– Liam, help me defeat Zayn before I’ll go and attack you with ma’ spoons! Skrek Louis.
– Woopsie, sorry Thilda! Gotta help Louis… sa Liam och hoppade på Zayn.
– BÖGHÖÖÖÖÖG, skrek jag och hoppade på dem jag också men då stannade alla upp.
– What did you say? Frågade Zayn.
– Böghög! It’s Swedish… sa jag och började skratta.
– Do we wanna know what it means? Sa Liam och höjde ena ögonbrynet.
– Naah, you don’t… sa jag och alla började brottas igen, nu lite försiktigare eftersom jag var med i leken. Men tillslut hoppade Louis på mig och kysste mig.
– Uuue, get a room! Gnällde Zayn.
– It IS my room, get out of here! Skrattade Louis.
– Okay, bye! Ropade Liam och båda killarna sprang ut ur lägenheten.
– Why did they come here? Skrattade jag.
– They do that quite often. Like Niall!
– ooh okay, how fun! Log jag men mitt leende avbröts fort när Harry kom instormandes;
– Louis, I told you she wouldn’t understand me! She’s really pissed and kicked me out, No joke! She’s a bitc… hann Harry säga innan han såg mig.
– She’s a what? sa jag och höjde ögonbrynen.
– Sorry, I didn’t mean to… Can I talk to Louis one by one? Sa Harry och försökte le mot mig.
– Yeah sure… sa jag lite små surt och gav Louis en puss innan jag lämnade sovrummet och gick och satte mig I deras vardagsrum. Jag satte på TV:n och möttes av nyheterna. Jag kunde knappt tro det…
” One Direction member Niall Horan has been serious injured… ” läste nyhetsprataren upp.
– LOOOOUIS!! Skrek jag och kände hur tårarna började rinna…

– Wow that was unexpected Thilda sa Louis och tittade förvånat på mig.
– I’m just… sorry! It just slipped out of my mouth. Sorry again. Sa jag och kollade ner i marken.
– No it’s okay. To be honest… I think the same about you. You’re an amazing person and I really feel that I can be myself around you. We always have a great laugh together and I feel that I can say everything to you, svarade han och jag tittade upp och mötte hans blick.
– That’s… var allt jag hann saga innan han ställde ifrån sig sin frukost och satte hans pekfinger mot min mun.
– Will you go out with me? Frågade han och kollade mig djupt in i ögonen med hans blåa fina perfekta ögon och log med sitt underbart perfekta leende.

_____________________________________________________________________

- HA! Där är det, skrek jag och sträckte mig efter örhänget som låg under handfatet. Jag glömde dock bort att dra undan huvudet så när jag sträckte på mig för att visa Thilda örhänget, slog jag huvudet och föll baklänges av skratt. Thilda föll dubbelvikt brevid mig och skrattade hon med. Efter en stund hade vi ingen aning om vad det var vi skrattade åt, efter den 3;e red bull vodka drinken som Niall så fint serverat oss, var praktiskt taget allt roligt. Efter att vi tittat på fyrverkerierna över London bestämde killarna att vi skulle gå tillbaka till Casa Stylinson och fortsätta kvällen.

Vår skrattattack blev avbruten när det knackade på dörren och vi hörde hur Louis försökte överrösta musiken. Jag ställde mig upp för att släppa in honom;

- What's up boo bear?
- Just checking that you two are awake, sa Louis och skrattade och tittade på Thilda som låg på golvet.
- Louuu, help me up, sa Thilda och sträckte upp armarna efter Louis. Louis gick över till Thilda som låg på golvet och sträckte sig ner efter henne för att hjälpa henne upp.

- Damn, you have a damn fine ass, it's like.. really squeezable, började jag och spanade på Louis rumpa som putade ut från hans beiga byxor.
- Oh I know. Your man loves to squeeze it, he tells me all the time, sa Louis och vickade på rumpan. Jag försökte mig på ett sårat ansiktsuttryck men kunde inte hålla mig länge efter att ha sett Thildas ansiktsuttryck.
- Hey, sa hon och la sina händer på Louis rumpa med ett tjurigt uttryck och fortsatte; This fine ass is mine, tell Harry that. Sen tittade hon på mig;
- And you too, you can look but don’t touch sa hon till mig och räckte ut tungan. Jag och Louis tittade på varandra och båda började gapskratta. När Louis såg Thildas ansiktsuttryck slutade han dock genast och lutade sig och pussade henne på pannan och viskade något jag inte riktigt uppfattade. That’s my que to leave... tänkte jag och lämnade turturduvorna i badrummet.

Vars är Harry, funderade jag och snubblade till lite över en sko som låg utanför toa dörren när Zayn dök upp;

-Vas happenin sweden!? skrek Zayn och lyfte upp mig. Jag som tyckte min skalle snurrade nog mycket redan bad Zayn sätta ner mig om han inte ville en olycka skulle inträffa. Zayn skrattade men satte ner mig och tog mig under armen.
- Someone’s been having a little bit too much fun tonight, huh? sa Zayn och ledde mig mot vardagsrummet där jag hörde Harry’s skratt klinga och det pirrade till i magen, men som snabbt ersattes av en klump när jag hörde vad Liam och Harry pratade om.

- I can't wait to go to Spain, hörde jag Liam säga till Harry. Va? Vadå Spain? tänkte jag och plötsligt slog det mig. Om två dagar är deras 'ledighet' över och dom åker ut på Europa turné.. Jag svalde klumpen som kom upp i halsen och försökte intala mig själv att det var ingenting jag skulle tänka på ikväll, ikväll skulle jag njuta av stunden. Resten faller på plats. Hoppas jag.. Harry tittade upp från soffan när han hörde att vi kom in och log mot mig, tittade på Zayn som släppte min arm och jag satte mig ner i soffan brevid Harry som drog mig intill sig.


- Where have you been? viskade Harry i mitt öra och kysste mig på tinningen.
- At the bathroom with Thilda, sa jag och vilade huvudet mot hans axel och blundade. Jag var så trött.
- Are you okay? frågade Harry och lyfte min haka för att kunna se mig i ögonen.
- Yeah, I'm just tired sa jag och höll kvar hans blick. Jag höjde min hand och lät mina fingrar vandra över hans ansikte, hans kinder, hans näsa, och över hans mun där mina läppar inte hade varit för så länge sen. Jag mindes våran kyss på tolvslaget och kände hur jag fick gåshud. Bara att vara i Harrys närhet gjorde mig berusad, jag ville bara ha mer och det var det som skrämde mig. Och snart skulle han iväg på turnén igen..

Harry, som haft sin blick på mig såg förändringen i mitt ansiktsuttryck och pussade lätt på mitt pekfinger som for över hans läppar och log när jag mötte hans blick igen;

- Let's put you to bed, you look exhausted, sa han och ställde sig upp och drog med mig.
- Liam, we're going to bed. Go wake up Niall, I'm pretty sure he's asleep on the kitchen table, sa Harry och skrattade.
- I'll take care of it mate, good night, really glad you guys decided to hang with us tonight, sa han och log mot mig. Jag log trött mot Liam och tackade för ikväll och följde med Harry ut ur vardagsrummet.

Vi kom in till sovrummet och Harry stängde dörren om oss och gick mot fönstret för att dra ner rullgardinen. Jag stod och skruvade på mig vid dörren och blev helt plötsligt nervös och kunde inte riktigt förstå varför, var ju inte direkt första gången jag sov med Harry, men då hade ju inget hänt mellan oss. Jag tittade upp när jag såg att Harry stod framför mig igen och han drog in mig i hans famn och kramade om mig. Jag suckade nöjt och borrade in huvudet i hans nacke. Han drog oss sakta bakåt mot sängen och vi la oss ner, jag hade fortfarande inte lämnat Harrys sida. Ingen av oss sa något. Jag lutade upp huvudet, och sökte efter Harry och det tog inte länge innan jag kände hans läppar mot mina och hans hand fann min.

Ikväll ville jag bara känna att han var där, jag hade ingen aning om vad som väntade dagen efter, jag ville ta vara på den lilla tiden som fanns kvar. Jag hatade att jag redan släppt in Harry så mycket på den lilla tid jag lärt känna honom, jag hade gjort precis det jag lovade mig själv att inte göra. Men ändå så önskade jag mer än allt annat att vi skulle få mer tid, men en del av mig visste nog redan då att när killarna lämnar London för sin tour, så är det inte bara London som Harry lämnar efter sig.

5, 4, 3, 2, 1.... HAPPY NEW YEAR!!!! skrek alla.

- Happy new year, Nathalie viskade Harry och jag kände hur hans andedräkt slog mot mitt ansiket. T om hans doft gjorde mig yr. Han var så nära nu.

- Happy new year, Harry viskade jag tillbaka och fick äntligen känna Harrys läppar mot mina.

Fyverkerierna över London var inget gentemot fyverkerierna jag kände.

___________________________________________________________________

Ur Thildas perspektiv
2014-01-01
Jag vaknade upp och såg mig omkring. Jag hade hamnat hemma hos Harry och Louis och inte nog med det, jag låg halvnaken i Louis säng MED LOUIS BREDVID MIG! Oj shit, vad har hänt nu? Jag suckade och petade på Louis.
– Louis!? Lou…? Viskade jag och väntade på ett svar. Han mumlade någonting och öppnade sedan ögonen.
– Oh hi there! Sa han och lutade sig fram och pussade mig på munnen.
– Wait, what happen yesterday? Sa jag och kunde inte minnas någonting efter tolvslaget.
– You don’t remember? Oh well, I guess it’s my duty to tell you then… sa han och suckade.
– Seriously? Did we have… sex? Sa jag och kände hur min puls började slå snabbare. ”Snälla snälla snälla säg att vi inte hade sex” tänkte jag och kollade på honom.
– Well you and Nathalie got very drunk while me and Harry decided to stay quite sober so we could take care of you two. That’s why you’re here and Harry is over at your place. BUT we didn’t have sex so you can calm down weirdo, even if you wanted to… sa han och log mot mig.
– What? I did?? Sa jag och satte mig hastigt upp i sängen med täcket framför mig. Jag hade ju trots allt bara BH och trosor på mig.
– Yeah, but I knew you were drunk so I said no because I don’t want to do anything that we’ll regret afterwards, sa han.
– Thank you so much Lou, and I’m sorry… This is really awkward… sa jag och kollade ner i sängen.
– It’s okey Thilda, I’ve been drunk too! But I can really understand that you want to have sex with me. I mean, come on! Look at me, sa han och drog av sig täcket där han låg med bara kalsonger på sig. Vi båda började skratta och jag kastade en kudde på honom.
– What’s that for? Sa han och kastade tillbaka kudden på mig.
– Whaaat? unfair!! skrattade jag och han satte sig också upp i sängen.
– Damn, you’re beautiful! Even if you have a hangover and make up all over your face, sa han och fångade min blick.
– I know, and you’re quite ugly. That’s why we’re so highly attracted to each other. You know, like a magnet!  I am the plus side and you are the minus side, sa jag och log lite fånigt.
– Ugly you say? Maybe you should check me out a bit closer? Sa han och lutade sig framåt och gav mig en mjuk kyss. Jag la mig ner i sängen igen och Louis la sig ner försiktigt över mig och fortsatte att kyssa mig.
– NO SEX!! Skrek jag och avbröt våra kyssar. Båda började skratta hysteriskt och Louis satte sig upp;
– Okay, I might just go and brush my teeth instead then…
– Noo, come here boo bear! sa jag och satte mig upp. Jag la handen runt hans nacke och förde honom närmre mig.

Jag gick in på toaletten och tittade mig i spegeln;
– OMG LOUIS!! Skrek jag och Louis kom springandes;
– What? Sa han och kollade frågandes på mig.
– I LOOK LIKE A… I DON’T KNOW I JUST LOOK HORRIBLE! WHY DIDN’T YOU TELL ME? Skrek jag och började skratta.
– STOP SCREAMING!! Skrek han tillbaka och började skratta han med.
– I don’t think it’s that bad Thilda, sa han och kom fram och kramade mig.
– But… I look like a ghost. And what’s the hug for? Sa jag.
– No, you don’t! And you’re just a hugable person, svarade han och log mot mig.
– Oooh okey… you too! Sa jag och kramade om honom igen.
– You want some breakfast? Sa han och släppte taget om mig.
– Yes, that’d be nice. But first, I have to wash my face and just… fresh myself up a bit. And by the way, can I borrow a hoodie from you? sa jag och flinade mot honom.
– Just take all of my hoodies I have left, would ya? Sa han och skrattade.

När Louis hade fixat frukosten satte vi oss i soffan framför TV:n och åt. Louis började zappa mellan alla kanaler.
– Rubbish. Rubbish. Rubbish. Rubbish. Sa han om och om igen.
– Just chose one already!! Skrattade jag.
– Rubbish. Rubbish. Oh hello there hot babe… sa han med en sexy röst och höjde volymen. På itv visade dem One Direction dokumentären från 2011 och just nu visades Harry i bild.
– OMG, the documentary!! I havn’t seen this in ages! Sa jag och log mot honom.
– Me neither actually, sa Louis och la ifrån sig fjärrkontrollen.
– Aaw you’re so young there. You have changed so much since then, sa jag och log.
– In a good or bad way? Sa han och log fundersamt mot mig.
– In a good way of course, svarade jag och mötte hans blick. Sedan fortsatte jag;
– Louis you’re so beautiful and I’m really lucky to sit here with you! You have no idea. I have had a huge crush on you since I found your band in early 2011 and… You’re just… perfect. I mean look at you Louis! You have beautiful eyes, a smile to die for, a personality like no one else, a laugh and a since of humor that anybody would fall for and your hair and clothes are just A+! Sen slutade jag prata. Vad fan höll jag på med? Okej nu ville jag bara dö. Här sitter jag och berättar för killen jag gillar VARFÖR jag gillar honom. Sånt här berättar man ju inte för varandra efter att känt varandra i en vecka. Nej, sånt här är sånt man berättar för sin bästa kompis, typ Nathalie. Shit vad pinsamt. Åh nej… nu börjar jag rodna också. Jag ser hur Louis försöker säga något men vad kommer han säga? Ojoj snälla ta mig härifrån…
– Wow that was unexpected Thilda sa Louis och tittade förvånat på mig.
– I’m just… sorry! It just slipped out of my mouth. Sorry again. Sa jag och kollade ner i marken.
– No it’s okay. To be honest… I think the same about you. You’re an amazing person and I really feel that I can be myself around you. We always have a great laugh together and I feel that I can say everything to you, svarade han och jag tittade upp och mötte hans blick.
– That’s… var allt jag hann saga innan han ställde ifrån sig sin frukost och satte hans pekfinger mot min mun.
– Will you go out with me? Frågade han och kollade mig djupt in i ögonen med hans blåa fina perfekta ögon och log med sitt underbart perfekta leende.

_____________________________________________________________________

- May I? frågade han. Jag nickade och han satte på mig ögonbindeln. För delen med ögonbindeln var att jag inte kunde gå själv, vilket betydde att Harry fick leda mig. Han tog mig i handen och vi började gå. Jag kände hur marken var ojämn, och var rädd för att ramla.

Ur Thildas perspektiv
Vi började fixa oss när klockan vad 6 och valde att köra på en matchande outfit för att visa att vi hängde ihop. Vi lockade vårt långa hår på varandra och la en superfin make up med lösögonfransar. Båda hade glittriga klännigar på sig, dock inte likadana men likadana silvriga pumps. När klockan närmade sig åtta fick vi lite panik för vi visste inte vad som väntade oss. Vad skulle killarna göra med oss? Tankarna snurrade runt i huvudet. Vi satte oss ner i soffan och bara stirrade på klockan. Fem i åtta. Vi gick och tog på oss jackorna och väntade i hallen. Tro det eller ej men prick klockan åtta knackade det på dörren. Jag småskrattade och öppnade dörren.
– Loooou, sa jag glatt och kramade om Louis. De andra 4 killarna var också där så jag gav dem en kram allihopa.  
– Hi gorgeous, sa Harry till Nathalie och pussade henne lite snabbt på kinden. Jag kunde se hur hon rodnade till. Alla killarna var snyggt uppklädda i kostymer förutom Lou som körde på skjorta och hängslen vilket passar han perfekt. Jag dog lite inombords, jag menar kom igen? Ska vi umgås med dessa snyggingar hela kvällen?

Oh boy tänkte jag, men lyckades få fram;
– All of you look amazing!
– I know Thilda, you don’t have to remind us! Skrattade Louis
– Very funny, skrattade jag och gjorde en grimas åt honom.
– Only kidding, thanks! and you look stunning as always babe, sa Louis och log. ”Stunning as always babe”? Okej nu vill jag bara dö! Kan någon väcka mig ur denna dröm? Nej nu måste jag skärpa till mig och kollade på Louis och sa;
– Thanks, och rodnade lite såklart.
– Ello, time to go now ladies! Sa Liam och tog mig och Nathalie i varsin arm. Jag vände huvudet bak mot Lou och log. Liam tog med oss in i hissen och Niall och Zayn knödde sig också in. Harry och Louis fick inte plats så de fick vänta lite. När hissen plingade till och dörrarna öppnades när vi kom ner stod Harry och Louis där.
– Geez, hurry up would you? We’ve been waiting for... an hour, sa Lou och gav oss en allvarlig blick.
– I’m sorry but this elevator is reeeeally slow, sa Liam och alla skrattade. Louis gjorde armkrok med mig och tog initiativet att gå först ut till parkeringen.

– OMG, are you kidding me? Sa jag när jag såg den vita limousinen som stod där.
– In fact, we are! That’s not our car… sa Louis.
– Oh… sorry, sa jag och började skratta.
– Thilda, it is our limousine! Louis' just teasing you, sa Zayn och skrattade. Jag slog till Louis lätt på armen och skrattade igen. Vi alla 7 satte oss i bilen och åkte iväg.
– Thilda and Nathalie we have to pick up my date as well, sa Zayn och log mot oss.
– What date? Sa Nathalie och log fånigt.
– You know, a girl who is keeping me company tonight, sa Zayn och småskrattade.
– Ooooh, so I am Louis’ date? Sa jag och tittade på Louis.
– You don’t have to if you don’t want to, sa Louis och kollade tillbaka på mig.
– Of course I want to, I’d be honored! Skrattade jag.
– And Nathalie is my date! Sa Niall och la armen om Nathalie.
– Niall, go and eat your food! Skrattade Harry och puttade bort Niall. Harry förde Nathalie närmre sig och alla skrattade.
– But Zayn, who is she? Sa jag och log mot Zayn.
– Well her name is Evelina and she’s also from Sweden. Must admit that Swedish girls are quite hot, sa Zayn och blinkade med ena ögat.
– Swedish? That’s awesome! Can’t wait to meet her, sa jag och log.

En stund senare stannade limousinen och en brunhårig tjej klev in. Vänta lite…
– EVELINA? Skrek jag
– Vafaan? Sa hon och kollade på mig.
– Driver du? Seriöst? Känner du inte igen mig?
– THILDAAAA!! Skrek hon. Alla kollade chockat på oss och vi skrattade. Jag slängde mig över hela bilen och kramade om henne.
– Asså… Vad? Hur? Varför? VAAA? Skrattade jag och kollade på henne.
– ja, detsamma hörru! Nu får du förklara dig, sa Evelina och gav mig världens leende.
– Please speak english, we don’t understand anything! Avbröt Zayn.
– NO! Skrek vi och fortsatte vårt samtal. Jag och Evelina lärde känna varandra under 2011 men tappade kontakten tidigt under 2012 eftersom vi bodde så långt ifrån varandra. Det var tack vare One Direction som vi lärde känna varandra men sen slutade jag fangirla och hålla på så jag antar att det var även därför vi tappade kontakten. Jag kunde knappt tro det! Detta var för bra för att vara sant. Jag kände att tårarna började komma. Jag hade verkligen saknat Evelina och att träffa henne på ett sånt här lustigt sätt blev bara för känslosamt.
– Aaaw Thilda, sa Evelina och kramade om mig. Killarna kollade på varandra och fattade ingenting medan Nathalie satt och log som ett fån.
– Jag ser att du har fått din älskade Louis tillslut, skrattade Evelina och jag såg hur Louis kollade extra frågandes på oss när han hörde sitt namn.
– Ne, asså vi har bara känt varandra sedan vi kom hit tidigare i veckan så det har inte hänt något ännu, sa jag.
– Öööh Thilda, ni är som gjorda för varandra! Det hade inte förvånat mig om ni fick till det inatt! Skrattade Nathalie och vi fortsatte prata svenska resten av bilresan.

Limousinen stannade utanför en restaurang och chauffören öppnade dörren. Louis hoppade ut först och tog emot mig med sin hand. Sedan Harry och Nathalie, Zayn och Evelina och tillslut kom Niall och Liam hand i hand.
– Niall, this is a five star restaurant so please do not fart in there, sa Liam och alla började skratta.
– What? five star? I can’t afford this guys, sa jag och stannade upp.
– Well, I guess you have to stay outside then! Sa Louis och släppte min hand och jag bara stod och kollade frågandes på honom.
– Thilda, this night is on us guys! We’ll pay everything and you just have to enjoy it, okey? Sa han och pussade mig på kinden. Okej nu höll jag på att freaka ut inombords men lyckades hålla mig nere på jorden.
– Wow, it’s amazing… I mean thank you so so so much!! Sa jag och kramade om honom.
– Woaah stop it already! I want food now! Avbröt Niall och gick in. Alla började skratta och gick efter honom.

Efter att ha ätit tre rätters med femstjärnig mat och en massa skoj var vi redo att lämna restaurangen.  Det var nu bara en halvtimme kvar innan tolvslaget och vi hoppade in i limousinen igen.
– You have to wear these, sa Liam och höll upp tre ögonbindlar.
– Why? Sa jag och kollade frågandes på honom.
– It’s going to be a surprise, svarade Harry och Liam kastade en ögonbindel var till Harry, Louis och Zayn.
– Trust me, sa Louis och band den runt mitt huvud så jag inte såg någonting.

Jag kände hur bilen bromsade in och alla började kliva ut.
– Come here, sa Louis och hjälpte mig ut. Jag var jätterädd för att ramla, jag menar jag hade ju pumps på mig. Underlaget var ojämnt och jag undrade vart vi var någonstans.
– Louis, what is this? Sa jag.
– Thilda, trust me! Upprepade han. Tillslut stannade vi och han började knyta upp min ögonbindel.
– Are you ready? Frågade han.
– I think so, sa jag och skrattade nervöst. Jag kunde höra hur alla fyrverkerier hade börjat avfyras, klockan var nu fem i tolv. Han avlägsnade ögonbindeln och jag möttes av en otrolig syn. Vi stod på ett högt berg och hade världens utsikt framför oss över hela London. Det var fantastiskt. Fyrverkerier lyste upp hela himlen och jag bara stod och njöt av ögonblicket. Jag kollade på Nathalie där hon stod med Harry och hans arm över axeln på henne. Evelina och Zayn stod likadant och Liam och Niall stod och skämtade med varandra. Jag vände tillbaka huvudet mot Louis och kollade honom i ögonen.
– This is so amazing, I can’t believe that you’re doing this for me Lou! Sa jag och gav honom världens leende.
– You’re welcome. I think you’re amazing and… I really like you Thilda, sa han och lutade sig fram. Skulle han kyssa mig? Vad ska jag göra? Panik!! Men jag lutade mig framåt också tills han vek undan.
– Sorry I don’t wanna risk anything by going to fast… viskade han.
– You’re not risking anything, sa jag och lutade mig fram och vi möttes i en perfekt kyss.
– HAPPY NEW YEAR, skrek alla eftersom klockan precis slagit tolv.
– Happy new year Thilda, sa Louis och kysste mig igen.

Nu var båda riktigt trötta och vi satte oss ner i soffan i vardagsrummet. Jag satte mig nära Louis och lutade försiktigt mitt huvud mot hans axel.
– Is it okay..? frågade jag.
– Always Thilda. Thank you, sa han och pussade mig lätt på pannan. Jag kände hur jag blev tröttare och tröttare, och somnade sedan in i famnen på världens underbaraste människa, Louis Tomlinson.

_____________________________________________________________________

Ur Nathalies perspektiv
Efter att ha sovit på soffan kände jag mig otroligt seg. Jag började undra vart min wingman tagit vägen, så jag skickade iväg ett snabbt sms till Thilda och rörde mig sen in till mitt rum för att byta till nå bekvämare kläder. Ända sen vi kom till London har jag varit omringad av människor dygnet runt, så kändes ganska skönt att få lite alone time. Jag hörde mobilen plinga till och såg Thildas svar:

" Nattttis, jag stannar över hos Louis ikväll. Berättar allt imorgon. Kan skicka över Harry till dig om du känner dig ensam, är säker på att han inte skulle ha något emot det.. Hahaha. xx "

Jag skrattade och skakade på huvudet åt min bästa vän. Måste erkänna att jag dock var lite orolig för henne. Jag kände inte Louis så bra, och jag var så förvirrad över hela situationen med honom att jag inte riktigt visste vad jag skulle tro. Men jag litade på att Thilda visste vad hon gjorde, hon var en mycket bättre människo kännare än vad jag någonsin skulle bli.

" Alright, give me all the juicy details tomorrow. Nä och jag skulle förmodligen inte heller ha något emot det.. Just därför sover jag själv. Hälsa booo bear. xx "

Jag bestämde mig för att det var dags att gå ut och utforska vårat kvarter, så jag drog på mig ett par träningsbyxor, en gammal Luleå Hockey t-shirt och slängde upp mitt långa blonda hår i en knut. Jag gick ut till hallen och knöt på mig mina träningsskor, stängde igen och låste lägenhetsdörren efter mig. En promenad skulle vara nyttig för mig, jag behövde få rensa tankarna.

Medan jag väntade på hissen satte jag i mina hörlurar till min iPhone och drog igång musiken. Rihanna's nya låt 'Where have you been' drog igång och jag kände genast hur fötterna fick sig ett glädjerus. Hissen kom och jag klev in, gäspande en eller två gånger för mycket och räknade våningarna som tickade förbi. Hissen plingade till och jag klev ur och gick mot lobby dörren.

Det var en skön kväll. Klockan var kring 9 och det var inte allt för mycket folk i farten. Jag blundade och tog ett djupt andetag och kände hur lukten av London sipprade in. Ända sen jag besökte den här staden för 2 år sen för första gången har den varit ägare av mitt hjärta. London skulle alltid vara min stora kärlek i livet. Med ett leende på läpparna lät jag mina ben ta mig fram på Londons gator, med inget direkt mål i sikte.

Ur Harrys perspektiv

Jag hade precis rundat hörnet på vårat lägenhets hus när jag såg henne. Jag hade sprungit ner på Tesco som låg precis runt hörnet för att köpa Red Bull eftersom vi bestämt för att köra en tunering i Fifa under natten. Vi passade på medans vi hade ledigt, så fort touren skulle dra igång igen orkade vi knappt säga god natt åt varandra.

Hon hade på sig en röd, pösig tröja och ett par svarta tajta byxor. Hon hade stannat utanför lägenhetsdörrarna och stod bara där. Helt plötsligt sprider sig det vackraste leende jag någonsin sett över hennes ansikte och hon går iväg. Jag debatterade med mig själv ifall jag skulle försöka hinna ikapp henne, men kom på att jag redan hade gjort planer.

Jag tänkte tillbaka på eftermiddagen hemma hos henne och Thilda och kunde inte låta bli att le. Hon gjorde mig glad, jag kunde vara mig själv kring henne. Jag hade inte känt henne men under tiden jag spenderat med henne kom jag på mig själv att önska jag visste allt om henne. Hon var inte som alla andra, hon gjorde mig nervös. När jag var i hennes sällskap tog jag varje ursäkt till att röra henne bara för att få känna hur det pirrade i kroppen. Det var som om en stöt gick igenom kroppen. Om hon kände det, hade jag ingen aning om. Men jag visste att jag var fast besluten med att ta reda på det.

Jag hörde min sms signal låta från fickan och tog upp telefonen för att titta vem det var ifrån, och hoppades lite i smyg att det var Nathalie, när jag såg vem det var ifrån.. Raderade sms:et snabbt utan att läsa och hoppades att det skulle göra så att jag aldrig hade fått det. Men oj så fel jag hade. Med tunga steg tog jag trappan upp till Niall's våning och försökte skaka av mig känslan som just ersatt glädjen jag kände. Känslan av ånger.

_____________________________________________________________________

Så, här har ni del 14 som jag suttit och skrivit när alla sovit på tåget. Hehe. Är som sagt påväg till Stockholm. Och än en gång, tusen tusen tack för alla fina kommentarer på bloggen och på twitter. Har suttit med världens leende igår kväll när jag läste allt. Så fina! Kram på er! /Nathalie

Och vad tycker ni om designen? Den är inte klar än men på god väg iallafall :) Tyckte änna att den behövdes piffas upp lite, ellerhur? Uppdatera sidan om ni inte kan se den nya designen. Och nästa inlägg kommer tyvärr senare ikväll. Både jag och Nattis är lite upptagna idag. Kram Thilda

"You looked so peaceful that I didn’t want to wake you,

I’m playing video games with the lads. I’ll call you later beautiful.

xx Harry"

Jag suckade. Det här med att försöka hålla saker lättsamt med Harry skulle inte bli lätt..

____________________________________________________________________________

Ur Thildas perspektiv
– Louis what is this? Please explain, sa jag och gick in och satte mig på hans säng.
– It’s not what it looks like… började han.
– Oh, it isn’t? Then please explain to me Louis... sa jag och gav honom en seriös blick. Hans rum var stökigt. Jättestökigt. Det låg kläder och saker precis överallt. Och inte nog med det, det fanns en mängd med bilder på honom och Eleanor på hyllorna, byrån, nattduksbordet… you name it!

– Thilda, please just go! sa han och lät irriterad.
– Louis, I’m not gonna go. I can clearly see that you’re not okay.
– Just go… sa han igen.
– I am not going to just walk away, do you understand? Sa jag och drog med honom till sängen. Han satte sig bredvid mig och stirrade ner i golvet. Jag satt och väntade ut honom. Jag såg att han mådde dåligt. Riktigt dåligt.

– Well… I can’t get over Eleanor. She broke my heart, big time. Berättade han och jag såg hur en tår rann ner för hans kind. Jag visste inte vad jag skulle göra. Inte visste jag att han mådde så här dåligt. Vet Harry? Vet de andra killarna? Har han någon att prata med över huvudtaget? Och varför är han så dum så han sparar massa bilder och dessutom fortsätter umgås med henne? Killen har massor att lära tänkte jag. Jag var helt förvirrad men jag tog hans hand och sa;
– I had no clue you felt this bad. I am so so so sorry Louis. Sa jag och försökte få ögonkontakt med honom. Han kollade fortfarande ner i golvet och sa;
– I don’t know why… I mean… all the pictures and… I don’t have any desire to clean up… I’m such a mess. Sorry Thilda that you have to hear all this. I’ve known you for like two days and you must think I’m a freak. We clearly didn’t have a good start, förklarade han och fortsatte kolla ner i golvet.
– Louis, I don’t care abous us right now; all I want is to you to feel good. I understand your situation, I mean… I’m a girl. Would you like me to help you forget her?
– You don’t have to… viskade han.
– I want to, sa jag och han tittade upp på mig. Jag kunde verkligen se att det gjorde ont. Jag har känt Louis i två dagar så varför skulle jag bry mig, egentligen? Men det gör jag. Louis är något alldeles speciellt, det vet jag. Stackarn, jag tycker verkligen synd om honom.
– But you have to trust me 100 % Louis, you know that? Sa jag och tittade honom djupt in i ögonen.
– I guess… sa han och gav ifrån sig ett litet leende.
– Good! And I promise you Boo bear, you will find the perfect girl. An amazing and perfect person like you really deserves someone who loves you just as much as you love her, sa jag och hoppade närmre Louis och gav han en kram. Varken jag eller han släppte taget om varandra. Det kändes så bra, jag ville verkligen att han skulle må bättre. Det här tog verkligen kål på mig.

Efter att ha suttit och kramat om honom i ett par minuter släppte jag taget och reste mig upp, gick iväg till hans CD spelare, kopplade in min iphone och satte på ”Up All Night” på hög volym.
– Come on Lou, help me clean up in your room! Sa jag och log medan jag sträckte ut min hand mot honom. Han tog tag i min hand och började dansa med mig. Båda två hoppade runt som idioter och rätt som det var råkade jag snubbla och ramlade pladask på magen, en riktig faceplant.
– Oh my… Thilda!? Are you okay, sa Louis och satte sig ner på huk bredvid mig. Jag hoppade upp från golvet och fortsatte dansa lika crazy som förut. Louis började skratta och jag såg hur han sken upp när låten ”Dance With Me Tonight” med Olly Murs kom på shuffle.
– I love this song!! May I have this dance? Skrattade Louis och sträckte fram sin hand.
– Of course you may, skrattade jag och svarade genom att ta hans hand i min. Han la sin andra hand runt min midja och drog mig närmre honom. Vi körde en liten svängom och det var helt underbart. Louis är en sådan fantastik person och att se honom le och skratta såhär mycket värmde verkligen.
– Thilda, you are really amazing! Sa han och tittade mig i ögonen.
– You too, svarade jag och gav honom en kram.

Efter att ha dansat lite mer, städat lite och dansat ytterligare lite till sa jag;
– Lou, you know you have to throw all these pictures of Eleanor away and stop hang out with her, right?
– I know… But it’s hard… svarade han.
– Of course it’s hard. But what doesn’t kill you makes you stronger, I promise! sa jag och log. Jag såg hur Louis vände blicken åt sina bilder. Han började gå mot dem, ta ner ramarna en efter en för att ta ut bilderna. Han rev sönder var och en av dem och la resterna i papperskorgen.
– Feeling better? Frågade jag och väntade spänt på ett svar.
– Actually… I do, sa Louis och ett leende strålade ut i hans ansikte.

Nu var båda riktigt trötta och vi satte oss ner i soffan i vardagsrummet. Jag satte mig nära Louis och lutade försiktigt mitt huvud mot hans axel.
– Is it okay..? frågade jag.
– Always Thilda. Thank you, sa han och pussade mig lätt på pannan. Jag kände hur jag blev tröttare och tröttare, och somnade sedan in i famnen på världens underbaraste människa, Louis Tomlinson.

____________________________________________________________________________

Vad tycker ni? :) Lite mesigt? Nää, gillar när killar är sårbara<3 Tror ni Thilda (höhö jag…) lyckas hjälpa Lou att glömma Eleanor? Hoppas det… Och hur blir det med Nathalie och Harry egentligen?

Nu blir det inget mer inlägg ikväll iallafall men det kommer säkert upp ett imorgon förmiddag. :) Och åter igen, tuuuuuuuuuusen tack för alla kommentarer, NI GÖR VÅRAN DAG! :D Blir så himla glad, ni anar inte.
Kraaaam från Thilda!

– Are you going to steal all of my hoodies? And noo Thilda, don’t go in there! sa louis. "I'm a thief, I'm a thief" sjöng jag och öppnade dörren till hans rum. Han sprang efter mig och tog tag runt magen på mig men det var för sent, jag fick världens chock och bara stod och stirrade.
– I told you not to go in there, sa Louis och suckade...

____________________________________________________________________________

Ur Nathalies perspektiv
Jag tittade efter Harry när han lämnade rummet för att svara i telefon och när han var utom synhåll slängde jag mig bak i soffan och la händerna över huvudet. Vad höll jag på med egentligen? "I would but I'm not. I must say I think this was the best idea I've ever had. I mean, I can see right through your shirt", varför sa jag så där?! Jag hade lovat mig själv att jag inte skulle flörta med Harry, även om hela min värld gungade så fort han rörde i mig. Och vad var det han precis skulle säga när telefonen ringde? En del av mig blev besviken och den andra delen lättad. Jag visste inte vilken del som var större..

Efter första kvällen hos Harry och Louis när Thilda hade somnat hade jag legat vaken och funderat. Jag visste att Harry var världens casanova. Han hade tjejer som slängde sig efter honom och var beredd att kyssa hans fötter om han så skulle be om det.. Iallafall, efter första kvällen där så visste jag att jag kommer falla för honom om vi fortsätter att umgås och jag inte är försiktig. Det visste jag med all säkerhet, även om jag bara hade spenderat ytterst lite tid med honom. Jag tänker inte bli en i mängden. Faller jag för honom och bara blir en av alla hans erövringar kommer jag gå under. Därför bestämde jag mig för att hålla det lättsamt, men med Harry var det lättare sagt än gjort.

Harry kom tillbaka in i rummet och avbröt mig i mina funderingar. Han log och satte sig brevid mig, slängde fötterna upp på bordet och la handen på mitt lår. Där var vi igen..
– Sorry about that. It was my boyfriend and I had to answer, he get's so cranky if I don't, sa Harry och skrattade.
– What did he say? Is Thilda still there? frågade jag.
– Yeah she’s still there and Louis said everything’s fine. They were going to watch a movie, sa Harry och sträckte sig efter våran fjärrkontroll som låg på bordet. Jag, som däremot höll på spricka av frågor visste inte vart jag skulle börja.
– But what, började jag men Harry avbröt mig med att sätta fingret över min mun.
– Hey, I’m pretty sure Thilda is going to tell you everything about what happened in our flat, so instead of getting me in trouble with Louis for telling you everything, let’s just leave it to Thilda, huh?

Sant. Thilda skulle förmodligen berätta allt för mig. Och jag förstod Harry, hade situationen varit omvänd hade jag gjort samma sak. Hoes before broes, eller i Harrys fall, broes before hoes.
–Fine, sa jag och gick till köket för att hämta något att äta. Jag ropade från köket till Harry och frågade om han ville ha något, och blev förvånad när hans svar kom precis bakom mig.
– Let me, sa Harry och tog tag i kylhandtaget. Jag flyttade på mig och kollade fundersamt på honom.
– I want to cook for you, sa Harry och log. Let’s see what you guys have in here. Han började rota igenom våran kyl och jag satte mig på en av våra stolar i köket och iaktog honom.
– Can you cook? frågade jag och rynkade på näsan. Fick villigt erkänna att jag var lättad över att han tog över i köket. Jag och matlagning verkligen inte gick ihop. Thilda var den som såg till att jag fick föda i mig.

– Oh trust me. I can cook, sa Harry och blinkade åt mig.

Efter att ha tryckt i mig två portioner av den godaste pasta såsen jag någonsin ätit drog vi oss tillbaka till soffan och slog igång en film. Jag måste ha slumrat till för när jag vaknade var Harry borta. Jag tog av mig filten som jag antog Harry måste ha brett om mig i och ropade efter honom, men fick inget svar. Jag skulle precis ta min telefon från bordet för att kolla vad klockan var när jag såg en lapp ligga brevid den. Jag tog upp den och läste;

"You looked so peaceful that I didn’t want to wake you,

I’m playing video games with the lads. I’ll call you later beautiful.

xx Harry"

Jag suckade. Det här med att försöka hålla saker lättsamt med Harry skulle inte bli lätt..

“Okay I see, talk to you later, love you” Harry said
– Love you too my cutiepie, I laughed and hung up. I grabbed the ice cream from the fridge and took two spoons. I went out to Thilda and gave her the ice cream. And I couldn’t resist picking up some ice cream and smash It right into Thildas face.
– That was for calling me Boo bear, I laughed!

________________________________________________

Ur Thildas perspektiv
– Unfaaaair, skrattade jag och gjorde detsamma på honom. Louis hoppade upp ur soffan och sprang bort till köket. Han kom tillbaka med en handduk som han stoppade upp i ansiktet på mig och gnuggade runt.
– There you go, you’re clean! Sa han och gav ifrån sig världens leende.
– Thank you. But I don’t think you should wipe your ice cream away. It really suits you, skrattade jag.
– Very funny, skrattade Lou och stoppade upp handduken i ansiktet på mig igen.
– Give me that, sa jag och tog handduken från honom och torkade upp glassen från hans ansikte. ”Herregud, hur kan man ens vara så vacker? Hans blåa ögon, hans leende, hans ansiktsdrag, hans hår… Han är så perfekt…” tänkte jag och märkte inte att hade fastnat med blicken på honom.

– Hello weirdo, is anybody home? Sa Louis och vinkade med handen framför ögonen på mig.
– Oh sorry, just thought of something! Sa jag och kände hur jag rodnade lite.
– …How hot Harry is? Seriously Thilda he’s mine! Sa Louis och tittade allvarligt på mig.
– Haha whaat? No! As I said, he’s not my type so you can keep him. Skrattade jag och slog till Louis lite lätt på armen.
– Seriously? He’s not your type? So if he’d ask you out you would have said no? frågade Louis.
– What kind of question is that? Not fair. I just said I didn’t find him as my type but he’s really lovely. But I would have gone out with him if he asked me. But he’s clearly into Nathalie so it would be wrong. Wait, how did we started to talk about this? Does Harry want to go out with me? Sa jag frågandes.
– Noo, chill! Actually he’s interested in Nathalie… BUT DON’T TELL HER I SAID THAT, skrek han nästan och pekade på mig.
– I won’t tell her I promise. Or wait… I might tell her right now, skrattade jag och reste mig från soffan.
– NOO DON’T DO IT, ropade han och tog armarna runt mig och drog ner mig i soffan igen.
– Just kidding with you. What says in this room, stays in this room, sa jag och log.
– Oh good! And I have to ask you something…, började Louis
– Okay, I’m getting nervous Louis, svarade jag.
– Don’t be! I just wonder… sa han och blev sedan avbruten av någon som bankade på dörren.
– What the…? Sa Louis och gick iväg för att se vem det var. Jag satt kvar och hörde allting.
– Hi buddie, you got some food? I’m hungry and don’t have any left, hörde jag Niall säga.
– Not now… sa Louis men Niall gick raka vägen till köket och verkade inte se mig. Jag följde Niall med blicken och tittade sen på Louis som bara stod och skrattade.
– I’m sorry for that. He’s kinda special, skrattade Louis och jag började också skratta. Niall är ju för söt.
– Lou, who’s special? Who are you talking to? Sager Niall och kommer ut ur köket med en stor smörgås I munnen.

– Hi you food lover, skrattar jag och vinkar till Niall.
– Oh hi!! Sa Niall och log med sitt underbara leende.
– You’re that girl from yesterday right? Fortsatte han sedan.
– Yeah it’s me! So do you love nearby or do you always run over to Lou and Hazza when you’re hungry? skrattade jag.
– No… I mean… I live in the apartment right below so I always take every chance I can to visit my lovely mate, svarade Niall och la armen om Louis.
– Aaaw, you guys must really love each other, skrattade jag.
– Not now… viskade Louis.
– Niall do you wanna join us? Maybe watch a movie? Sa jag och försökte vara lite trevlig. Niall kollade lite snabbt på Louis och sedan tillbaka på mig.
– No, I don’t wanna bother you two. I’m playing some videogames with Liam and Zayn anyway so maybe another time? sa Niall och log.
– Sure, sounds great! Say hi from me, sa jag till Niall.
– Yeah buddie, sa Niall och log återigen med sitt underbara leende.
– Bye Niall, sa Louis och öppnade dörren. Niall gick så snällt ut genom dörren och jag horde han saga ”Tanks!” till Louis med sin underbara irländska dialekt. Louis kom och satte sig bredvid mig i soffan igen.
– Sorry about that, he always does that. And he likes to fart here as well. That’s a bit weird. sa Louis och log.
– It’s okey, and seriously? Okay gotta love him, he seems lovely! I’m so jealous of you guys. You seem to be best best best friends, sa jag.
– Yeah, we’re like brothers. Don’t know what I would’ve done without them, sa Louis.
– That’s so cute!! But what did you want to ask me before? sa jag
– Oh right… Ehm… stammade Louis.
– Louis Tomlinson, spit it out! sa jag och pressade ihop hans kinder så han såg ut som en fisk.
– Oh my god, you’re so cute Boo bear! la jag till.
– Do you want me to spit on you? and stop it or I will throw more ice cream at you, skrattade han och jag slutade genast och började skratta.
– No, don’t spit! Just tell me Lou! skrattade jag.
– I just wanted to know if you guys had any plans for tomorrow, you know it’s New Years Eve. Sa Louis och log men jag märkte att det inte var det han ville fråga egentligen.
– New Years Eve? What’s that? Sa jag och försökte hålla mig för skratt.
– What? Seriously? You know when you welcome the new year and fire off some fireworks, party and so on? sa Louis och kollade chockandes på mig.
– Never heard of it but it sounds fun, sa jag och gav honom ett stort flin.
– You really are weird, sa han och jag kände hur jag inte kunde hålla mig för skratt längre.
– I’m just kidding Lou! Sweden is not completely retarded even if it sometimes seems like it sa jag.
– What’s wrong with you, skrattade Lou och kastade mer glass på mig. Den här gången landade glassen på mina kläder och jag kollade upp på honom.
– Louis William Tomlinson, that’s enough! Give me another one of your hoodies please. I can’t wear this shirt anymore, skrattade jag och började gå mot hans rum.
– Are you going to steal all of my hoodies? And noo Thilda, don’t go in there! sa louis. "I'm a thief, I'm a thief" sjöng jag och öppnade dörren till hans rum. Han sprang efter mig och tog tag runt magen på mig men det var för sent, jag fick världens chock och bara stod och stirrade.
– I told you not to go in there, sa Louis och suckade...

________________________________________________

Woop woop, lite längre inlägg denna gången, just for you :D<3
Egentligen var det Nathalies tur att skriva men jag hade tråkigt så jag skrev lite till :) Nathalie skriver ett inlägg ikväll när hon sitter på tåget (Hon ska till Sthlm) ! Kram Thilda!

– Nathalie, började han men han hann inte längre än så. Vi båda tittade på telefonen som börjat ringa på vardagsrumsbordet. Harrys hand som nyss försökt städa upp mina mascara ränder sträckte sig nu efter telefonen och med en snabbtitt på skärmen, ett ursäktande leende reste sig Harry upp och lämnade rummet.

________________________________________________

Ur Thildas perspektiv

Jag följde med Louis in till deras gigantiska vardagsrum och slog mig ner i soffan bredvid Louis.

– Seriously Lou, talk to me. If it was the other day I’m sorry but you gotta admit you’re making a little too big thing out of it! sa jag med ett seriöst uttryck i ansiktet.
– It’s not only you. To be honest, I’m not over Eleanor yet. Okay, it’s been over a year since we broke up, or… she broke up with me. We had an amazing time together and I felt like she was the one. But then she joined us to Sweden last year and met someone else. But we agreed to stay friends but it’s so hard, you have no idea Thilda. And the reason why I got angry with you is because you basically look like her. I mean look at yourself! And you two are quite similar in your personalities too, förklarade han sig.
– Wow… I’m… var det enda jag kunde få fram.
– I know, it’s not exactly all your fault but yeah… sa han.
– What? Not all my fault? What do you mean? Sa jag frågandes.
– Oh right… When we had that… fling… the other day I felt quite good about it. And then the next day you didn’t call me or anything so I thought you saw it as a big mistake and regretted it. Okay I sound like a wimpy baby but I’m just being honest with you, sa Louis.
– Oh I’m so sorry Lou. We were quite busy with our apartment and we thought you were busy with… you know your band thing… log jag.
– It’s okay, so you forgive me? Log Louis tillbaka.
– Of course I do Boo bear, skrattade jag.
– Nooo, now you’re screwed! Sa Louis och började kittla mig tills jag skrek att jag gav upp och tog tillbaka vad jag sagt. Även om jag älskar det smeknamnet. När jag hade börjat andas normalt igen sa jag;
– Start over?
– Sounds great. Hi I’m Louis, sa Lou och sträckte fram sin hand.
– Well hello there Lou, I’m Thilda and I’m a weirdo from Sweden, skrattade jag och sträckte också fram handen.
– Oh I bet you are. I’m quite weird too. Do you want some ice cream my weird friend? sa Lou och skrattade.
– I loooove ice cream! But only if it’s Ben and Jerrys, sa jag och gav han en seriös blick.
– Only Ben and Jerrys in this house, sa han lika seriöst och hoppade upp ur soffan och gick ut till köket.

Ur Louis perspektiv
Wow that felt good. She seems like an amazing person so far. I picked up my blackberry and called Harry.
”Hi Looou”, Harry said
– Hi Hazza, I told Thilda about the whole Eleanor thing and so on…” I said. Harry became quiet.
– Hazza…?” I said.
”Lou are you sure that was the right thing to do? You havn’t told anyone about that Eleanor dumped you except for me and your mom” Harry said.
– Yeah I’m sure. Thilda seems quite nice and in a strange way I feel like I can talk to her. I havn’t known her for long but she seems so calm and understanding, I explained.
“Okay great! I will always support you Lou. Are you guys coming over now or what?” Harry said.
– Thanks bestie! No, I think we’ll just stay here, watch a movie and eat some ice cream, I said.
“Okay I see, talk to you later, love you” Harry said
– Love you too my cutiepie, I laughed and hung up. I grabbed the ice cream from the fridge and took two spoons. I went out to Thilda and gave her the ice cream. And I couldn’t resist picking up some ice cream and smash It right into Thildas face.
– That was for calling me Boo bear, I laughed!

________________________________________________

Wiie :) Förlåt att detta inlägget blev ganska kort och "tråkigt" men jag ska iväg till stallet nu och kommer inte hem på ett tag, så jag tyckte att ni förtjänade Lou’s förklaring nu direkt på förmiddagen ;)

Förresten så fick vi en kommentar om att vi kanske går ”för fort” fram i novellen. Alltså vi tror att om man drar ut på det hela så blir det tråkigt för er läsare. Och man kan faktiskt bli väldigt bra kompisar fort så som Nathalie och Harry är just nu :-) Ingen har ju trotsallt haft… öh ”sexuellt umgänge” med varandra… än haha! Kram Thilda :)