i Thildas huvud

– Come on Nathalie!, you gotta quit winning all the time! Have you played this game before? Skrek Harry och var helt inne i spelet.
– No, I have never ever played this game before! skrattade Nathalie.
– Aaw, harry gets beaten by a giiiiirl, retade jag Harry.
– Poor Harry but I’m very lucky, sa Louis lite tyst.
– What did you say? Frågade jag Louis och mötte hans blick.
– What? Nothing, sa han och la armen om mig igen. Den här gången kändes det bra. Riktigt bra.

________________________________________________

Ur Nathalies perspektiv
Efter att Louis gått för att kolla till Thilda och lämnat mig ensam med Harry så blev det en liten tystnad. Inte en obekväm, utan en ganska behaglig tystnad. Visst, jag kände mig nervös kring Harry, jag menar hallå..? Jag var ju trots allt ett fan, men jag kände mig ändå väldigt bekväm i hans sällskap.

– So… Nathalie, började han. How old are you?
– I'm 20, svarade jag. Harry började flina och jag förstod nästan vad som skulle komma ur hans mun innan han sa det.
– Mh.. An older woman, svarade han och blinkade med ena ögat. Jag skrattade och himlade med ögonen.
– Oh dream on Harry! Vi började små gnabba lite och jag förvånades ännu en gång hur lätt det var att umgås med honom. Vi bestämde oss för att spela något bilspel på deras Wii som Harry påstod sig vara grym på. Medan Harry gick fram till tv;n för att sätta igång spelet och ta kontrollerna tog jag mig mods att fråga om Louis och Eleanor, jag ville veta vad jag skulle säga till Thilda sen.
– Is Louis and Eleanor still dating? Harry stannade upp och vände sig om och tittade på mig.
– No. Why? Are you after the great tommo? svarade han och vickade med ögonbrynen. Jag himlade med ögonen och fortsatte;
– They aren't? Then why was he with her at the airport yesterday? I mean, from what I've seen it's quite obvious that he's into Thilda and I'm just looking out for my friend, sa jag. Jag var förvirrad. Jag förstod absolut ingenting.
– You're just being a good friend, I get that. But they are just friends, really. Eleanor has a boyfriend in Sweden and she just asked him to come along. That's all.
– Huh… var det enda jag fick ur mig. Jag hade aldrig riktigt haft en bra relation till mina ex efter att vi gjort slut så jag kunde inte riktigt sätta in mig i situationen, med jag litade på Harry. Om det var något jag skulle få ångra sen, det visste jag inte än. Harry måste ha sett att jag oroade mig för han kom och satte sig bredvid mig, tog min hand och sa;
- You can trust me.

Efter att vi sagt god natt till grabbarna och svurit på alla morötter i världen att vi hör av oss till dem så fort vi fått igång telefonerna var det dags att dra oss tillbaka till vårt krypin. Klockan var efter midnatt när vi äntligen bäddade ner oss i sängen. Thilda ville sova tillsammans med mig inatt eftersom hon kände sig lite borta i huvudet och smått förvirrad. Och så ville hon prata också. Vi båda låg helt tysta under täcket där vi båda krupit ner efter att ha diskuterat och vridit och vänt på hela kvällen hos 'casa Stylinson' när Thilda viskade:
– Nathalie... Vad hände idag egentligen?
– Jag vet inte... viskade jag. Men visst känns det som att allt förändrades? Thilda sa ingenting, hon behövde inte för vi båda visste att ingenting skulle bli sig likt från och med nu.

________________________________________________

Ahhh, ni har varit så sjukt grymma på kommentera. Här kommer del 6, hoppas ni gillar det!! :) Blir lite mellan kapitel ibland, men sånt som behövs också för att hålla en historia 'levande'. Fortsätt ge feedback, gör oss bara ännu mer peppade att fortsätta vår historia. Kram! /Nathalie