i Thildas huvud

Ur Nathalies perspektiv
Direkt vi kom innanför dörren slängde jag mig ner i soffan och svor över mina fötter. Efter att ha sprungit flera timmar på Oxford Street i helt fel skor hade jag fått blåsor och jag hade bestämt mig för att inte lämna soffan på hela kvällen. Jag gick in på twitter och skummade igenom min timeline när jag såg en märklig tweet från Louis.. What theeee?

Jag förstod absolut ingenting. Tankarna snurrade i huvudet, vad tusan var det med Louis?

– Nattis, hallå? Hör du vad jag säger eller sitter du och dregglar över Bieber som vanligt!? Thildas röst fick mig att skutta till och insåg att hon förmodligen försökte berätta något för mig,
– Oj förlåt, du vet hur jag blir när Bieber dyker upp på skärmen. Kan inte hjälpa det, sa jag och la handen över hjärtat och fladdrade med ögonfransarna. Vad sa du?
– Harry smsa mig precis, han kommer över, sa Thilda medan hon slängde telefonen till mig. Jag tog upp mobilen som landade rakt på låret och läste;

”Hi cutie,
Can I come over in a bit?
Louis’ not feeling well so he stays at home.
Harry xx”

Jag rynkade lite på pannan och började tänka på tweeten jag precis läst, det kan väl ändå inte ha något med oss att göra? Något med Thilda att göra? Jag tittade upp på Thilda och såg att hon såg precis lika förvirrad ut som jag, och att hon var sårad, även om hon aldrig skulle erkänna det. Skulle precis börja säga något när jag hör hur det knackar på dörren och kommer på att Harry faktiskt skulle komma förbi så jag rusar upp ur soffan för att släppa in honom.

– Hey babe, long time no see! skrattar Harry medan han drar sig till mig för en kram. Jag kramar om honom och känner hur det snurrar till i skallen. The magic of Harry Styles.. Jag suckar och kommer på att det faktiskt var något jag behövde säga honom.
– I really need to talk to you later, viskar jag och drar mig ur hans omfamning. Han tittade på mig och nickade. Bra han förstod. Vi gick in till vardagsrummet där Thilda väntade och hon frågade genast om Harry pratat med Louis än. Jag passade på att smita in till köket för att hämta vatten och hör hur Harry svarar;
– I did and he told me not to say anyhthing to you, I’m sorry babe. And since me and Lou are best friends I can’t go behind his back. Oh great.. Kunde han inte lagt upp de lite snyggare? Thilda var nog oroad som det var. Jag gick tillbaka mot vardagsrummet och såg hur Thilda susade ur lägenheten.

– Harrryyyyyyy! sa jag och klappade till honom på armen när jag hörde hur lägenhets dörren smälldes igen.
– Ouch! What was that for? gnällde han och tog upp närmaste kudde och kastade på mig.
– Do you ever think before you speak? You might as well have said 'Yes Louis is pissed off with you but he's not going to tell you why' sa jag och skakade på huvudet. Jag började gå mot Harry och fortsatte, But you are going to tell me..

Harry, som slängt sig i soffan började flina åt mitt förmodligen ikket så ondskefulla ansiktsuttryck. Jag satte mig på honom och höll vatten glaset över honom och det flinet försvann genast från hans ansikte:
– You wouldn't! sa han och såg faktiskt lite nervös ut. Yes!
– Oh yes I would. Now, tell me Curly, why is Louis sitting in your apartment and feeling sorry for himself? Harry tittade på mig och spelade oskyldig medan han låtsades dra igen en dragkedja för munnen, låsa och kasta iväg nyckeln.
– So you're not going to tell me? Well well, suit yourself.. sa jag och hällde vattnet över honom. Harry satte sig upp med direkten och jag försökte med all kraft hålla in skrattet som börjat bubbla upp när jag såg hur han såg ut. Hans långa, mörka lockar hängde framför ögonen och hela hans vita t-shirt var dygn sur.

– You didn't... brummade han. Jag måste erkänna att jag faktiskt blev lite nervös, för han lät inte alls lika munter som jag var.
– Um.. The glass slipped, skrattade jag lite nervöst. Harry ställde sig upp började försöka få bort håret ur ögonen. Han stirrade rakt på mig och rörde inte en min. Oops.
– Tell me you're sorry.
– I would but I'm not. I must say I think this was the best idea I've ever had. I mean, I can see right through your shirt, mumlade jag. Sa jag precis det där!? Harry tittade ner på sin tröja och sedan tillbaka på mig igen.
– So you're not sorry?
– No.
– Well, suit yourself och helt plötsligt hade jag Harry Edward Styles, liggande över mig och hands händer kittlade varenda millimeter av min kropp.
– Haa... HARRY, STOP!! skrek jag mellan skratt attackerna och försökte putta bort honom utan någon framgång. Harry, som nu hade världens flin klistrat över läpparna höll bara fast mig ännu mer.
– I'll stop if you tell me you're sorry! Han lutade sig över mig ännu mer och slängde med håret så jag blev alldeles blöt i ansiktet. Oh he didn't..
– NEVER! skrattade jag. You need to tell me what's up with your boyfriend!! Jag kände hur min mascara förmodigen runnit ut över hela ansiktet men jag orkade inte bry mig. Jag hade fullt upp med att försöka mata bort Harrys händer som var överallt. Hade någon berättat för mig att den här bisarra situationen skulle äga rum i mitt och Thildas vardagsrum för två månader sen, hade jag förmodlingen trott dom varit galna.

Jag lyckades få lös ett av mina ben som låg under Harrys kropp och puttade undan honom. Med en duns hörde jag hur han föll ner från soffan och jag satte mig upp i soffan, kollade runt omkring mig vad jag kunde använda som skydd. Jag plockade upp en av våra prydnadskuddar att använda och såg hur Harry satte sig upp, tittade på mig och skrattade.
– Well don't you look pretty, sa han medan han satte sig på knä framför mig och började torka undan vad jag förmodade var resterna av min mascara med sin tumme. Han tittade på mig och fortsatte:
– Nathalie, började han men han hann inte längre än så. Vi båda tittade på telefonen som börjat ringa på vardagsrumsbordet. Harrys hand som nyss försökt städa upp mina mascara ränder sträckte sig nu efter telefonen och med en snabbtitt på skärmen, ett ursäktande leende reste sig Harry upp och lämnade rummet.

________________________________________________

Och här har ni del 9! :) Eftersom det här var 'Nathalies' kapitel så fick dramat mellan Thilda och Louis vänta lite.. Men ni fick er en liten tweet som kanske kan ge er ett litet humm om vad som pågår i Louis skalle. Hoppas ni gillade den här delen och fortsätt lämna kommentarer. Kram! /Nathalie

Och förresten, det kommer inget mer inlägg ikväll utan ni får vänta tills imorgon... :)